Kosmopolitism - Ideal och Verklighet (Kozmopolitizmus - Ideál és valóság)

Globalisering är en samlingsbeteckning för en rad processer som omformar mänskliga aktiviteter genom att utvidga de politiska, ekonomiska, sociala och kommunikativa nätverken över regioner och kontinenter. Makten kan inte längre hänföras till nagon särskild geografisk plats, utan är utspridd över världen. Det som sker pa en plats kan fa aterverkningar pa manga andra hall. Om demokrati uttrycker idén om självbestämmande inom ett avgränsat omrade, det lokala och nationella territoriet, betecknar globalisering interaktionsmönster som ger upphov till överlappande ödesgemenskaper - en sammanlänkning av städernas och ländernas öden. Det kan förefalla som om demokrati och globalisering drar at olika hall. Om demokratin sa här langt utvecklats inom ramen för särskilda gemenskaper, hur kan den ateruppfinnas för en global tidsalder? Hur hantera paradoxen att de fragor som vi maste ta itu med alltmer är gränsöverskridande problem som ingen nationalstat kan lösa pa egen hand, samtidigt som de övernationella institutionerna och politiska medlen är svaga och bristfälliga? Om dessa problemställningar handlar David Helds \"Kosmopolitism\". Den ledtrad som han introducerar är idén om en kosmopolitisk ordning. Kosmopolitismen bygger pa tanken att alla människor har samma moraliska status. Den lyfter fram det som vi alla har gemensamt, oberoende av familj, etik, nation och religion. Därmed inte sagt att vi bör sträva efter en enda global, demokratisk gemenskap. Det handlar snarare om att finna metoder och mekanismer som länkar samman de olika politiska gemenskaperna i ett förpliktande samarbete pa grundval av kosmopolitiska principer